New York
Jo, jag sitter nu på jobb och har INGENTING att göra. Jag är så fruktansvärt trött idag. Jag cyklade från arlöv till kronprinsen i ca; 45 min och regnet ÖSTE NER! Det var hemskt!
Mina kläder var dygn sura när jag kom till jobb. Så ikväll har ju frusit mycket då jag haft blöta kläder på mig *buhu*
Det jag skulle komma fram till är att jag surfat en himla massa på New York nu. Det är ju en planerad resa sedan länge. Jag var bestämd att åka dit när jag fyller 30. Har redan semestern beviljad.
Men....ingen att åka med =(
Så ledsen!
Den ena kan inte åka för den har inte pengar, den andra kan inte åka för att den ska någon annanstans, en annan vill inte åka i november utan till våren, en annan har inte pengar, en annan är gravid osv, osv.
*suck*
Jag vet att det finns de som vill åka, om jag bara nämner detta till dom, men nånstans i mig har jag en osäkerhet, mot vad det vet jag inte. Pengar kanske? Jag vet inte riktigt. Eller så är det situationen jag är i mitt liv för tillfälligt, en förvirrande tid :/
Det finns en enda person som kan följa med mig, och det är....min man <3
MEN....när vi var i Paris, Frankrike förra året, strax innan Benyamins 1-års dag så grät jag på flyget. Vad hade vi gjort? Åkt utan honom? Ha kul utan honom? Båda två???
När vi kom hem så sa vi: Aldrig att vi båda två åker samtidigt. Men att åka var för sig är helt ok.
Han har det helt underbart hos sin mormor eller morfar och blir duktigt bortskämd där, men det är inte det. Det är tanken OM något händer oss båda. usch!
Men när jag tittar på bilderna på New York, får jag upp så många känslor. Precis som om jag varit där förut och haft många trevliga minnen där. Det pirrar i magen som små fjärilar som flyger runt av lycka! Jag har aldrig någonsin känt så över bilder från ett annat land, stad - inte ens de vackraste krit vita stränderna på Maldiverna får mig så i extas som när jag ser bilder från New York.
Vad är det som drar dit mig?
